Busschaufförer vilket släkte. De verkar ungefär lika laglydiga som cyklisterna.
Jag har levt i förvissningen om att det finns en lag som kallas "zebralagen". Alltså den lag som reglerar fotgängares rätt att obehindrade ta sig över ett övergångsställe utan att antastas av några andra trafikanter. Den lagen verkar inte gälla vare sig busschaufförer eller cyklister. Åtminstone inte i den akademiska och upplysta staden Uppsala.
Som gångtrafikant i min hemstad Uppsala, utsätter jag mig för livsfara varje gång jag beträder ett vitmarkerat övergångsställe utan ljussingnaler. De gröna bussarna pilar fram och ser int min ringa gestalt (eller nochalerar den) där jag är på väg över gatan. Detsamma gäller cyklister, fast där är jag inte loka säker på orskaen till attackerna. Möjligen kan det vara så att Uppsalas cyklister intern har en tävling om att skrämma damer /kvinnor som törs beträda de vita strecken. Eller också anser de att övergångsställena är deras revir (liksom många andra platser) och bevakar dem just därför.För cyklister gäller ju som bekant inga trafikregler utan devisen "hjälm på vett ut".
Möjligen är det så att jag sticker ut hakan för mycket men efter en vådlig gångtur från hemmet till centralstationen i sagda stad känner jag mig lite bitter och ilsk på mina medtrafikanter.
För att få köra buss i linjetrafik krävs det busskort, ett slags certifikat men de j*vla cyklisterna , av dem krävs tydligen ingenting. Varken vett eller förståmd eller empati med andra människor.
Har någon något förslag på åthärder mot dessa trafikenter får ni gärna höra av er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar